Minska matsvinnet

Källa: Konsumentförbundet

När man ser till hela livsmedelskedjan uppgår mängden matsvinn i Finland till cirka 360 miljoner kilo per år. I Finland slänger hushållen mer än 100 miljoner kilo mat varje år. Per person slänger vi i genomsnitt 20–25 kilo mat per år till ett värde av cirka 100 euro.

Hushållen är med andra ord den enskilda avfallskällan. Med hjälp av matavfallskalkylatorn utvecklad av Paulig och Naturresursinstitutet kan du uppskatta hur mycket avfall som produceras i ditt hem. Samtidigt får du en uppskattning av den ekonomiska förlusten och det koldioxidavtryck det orsakar. https://www.lessfoodwaste.fi/paulig/Home (på finska)

När det gäller att minska matsvinnet är det väsentligt att uppmärksamma de rutiner och vanor som gör att matsvinnet uppstår. Förekomsten av matsvinn påverkas också av hushålls- och matlagningskunskaper, som planering av måltider, kreativ matlagning och korrekt matförvaring. Du kan utveckla din egen hushålls- och matlagningskunskap till exempel genom att delta i matlagningskurser eller genom att använda tips och instruktioner som finns på nätet. 

Mest matsvinn i hushållen kommer från grönsaker, rotfrukter och potatis (23 %), näst mest från frukt (17 %) och tredje mest från kaffe (14 %). Visst onödigt! Det viktigaste är förstås att inte handla mer än man hinner äta eller koka mer kaffe än man planerar att dricka, men alla kan göra missbedömningar. Så istället för att låta ätbara råvaror bli till svinn kan du göra en smoothie på grönsaker och frukter som du inte hinner äta upp och frysa överblivet kaffe i iskuber som du sedan kan använda i bakning eller till iskafffe. 

Tips för att minska matsvinnet hemma

• Planera dina matinköp i förväg och försök använda upp maten du har hemma innan nästa tur till affären. 
• Kyl hemlagad mat innan du ställer in den i kylen.
• Var kreativ! Till exempel kan det överblivna potatismoset användas för att baka läckra tunnbröd och den överblivna yoghurten kan användas till currysås.
• Spara de lättglömda resterna av såser och kryddpastor i små påsar eller i isbitsfack i frysen. 
• Om det finns en liten mängd mat kvar, använd den som en del av nästa dags måltid. Har du en större sats mat över, frys in den och så har du en färdigmåltid en annan dag. 
• Pizza är en bra rätt när man vill tömma kylskåpet. Överblivna grönsaker, kött, fisk, ost, creme fraiche, persika och banan kan användas som pizzatopping. Bara fantasin sätter gränser!

Matens hållbarhet och förvaring

Vet du skillnaden mellan bäst före-datum och sista användningsdatum?
"Bäst före"-märkningen finns på livsmedel som håller sig relativt bra, som grötflingor, mjöl och linser. Den anger produktens minsta hållbarhetstid när den förvaras på rätt sätt. Att överskrida det betyder inte att produkten nödvändigtvis behöver slängas omedelbart. Kontrollera produktens användbarhet med dina sinnen: om produkten fortfarande ser, luktar och smakar normalt kan den användas.

Sista utgångsdatum ska anges på livsmedel som lätt blir dåliga, såsom kött och fisk, rom och skaldjur. Som namnet antyder är sista förbrukningsdatum den dag då livsmedlet är avsett att användas senast. Till skillnad från bäst-före-datumet är sista förbrukningsdatum relaterat till matens säkerhet.

Korrekt förvaring hjälper maten att hålla sig ätbar längre
Lägg inte maten i tillredningsbehållaren i kylskåpet direkt efter tillagning. Lägg den i en separat behållare med lock och kyl den i diskhon, på balkongen eller i annat kyligt utrymme. Avkyld mat ska läggas direkt i kylen, undvik att ha maten att stå i rumstemperatur länge! Kylskåpets temperatur bör vara +2–+6 grader Celsius. Kallaste platsen i kylskåpet är oftast längst ner i skåpet och varmast på översta hyllan och i dörren. 

Använd frysen! Många sorters mat går att spara i frysen, såsom bröd, örter, soppor och grönsaker. Frysen ger mer tid till bevarandet av både råvaror och rester, men kom också ihåg att äta ur frysen. 

Matsvinnets konsekvenser för miljön

Livsmedelsproduktion och -konsumtion har en betydande inverkan på miljöns tillstånd och användningen av naturresurser. Livsmedelsproduktion kräver mycket resurser, bland annat näringsämnen, mark, energi och vattenresurser. Samtidigt skapas utsläpp av växthusgaser och utsläpp. Om maten går till spillo har  utsläppen i hela produktionskedjan skapats och resurserna  förbrukats helt i onödan. 

Kosten är också viktig när man tittar på klimateffekterna av matsvinn. Bara cirka 10 % av hushållens matavfall är typiskt kött och köttprodukter, men bortfallet av köttprodukter har fortfarande den största klimatpåverkan, en dryg tredjedel eller nästan hälften av klimatpåverkan av konsumentens totala avfall. (Naturresursinstitutet 2022). Det är viktigt att minska allt matsvinn, men undvik särskilt att slänga mat vars produktion orsakar stor miljöpåverkan. Dessa inkluderar till exempel kött och mejeriprodukter.

Bildkälla: WWF