Pressmeddelande: Begäran om tillsynsgranskning; avvecklingen av allmänmedicinska avdelningen

Kristinestads stadsstyrelse har vänt sig till Regionförvaltningsverket och Valvira med en begäran om tillsynsgranskning. Bakgrunden är beslutet att avveckla Bottenhavets Hälsas allmänmedicinska avdelning i Kristinestad.
 

Till Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland (RFV) samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira):

Begäran om tillsynsgranskning gällande avvecklingen av Bottenhavets hälsas allmänmedicinska avdelning i Kristinestad

Vi framför allvarlig oro och begär härmed att Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland (RFV) och Tillstånds- och tillsynsverket Valvira utan dröjsmål granskar Österbottens välfärdsområdes beslut att avveckla Bottenhavets Hälsas allmänmedicinska avdelning i Kristinestad.

Bottenhavets Hälsa är ett samägt företag mellan Österbottens välfärdsområde samt Pihlajalinna. Innan vård- och omsorgsreformen var Kristinestads stad en av delägarna. Avtalet som ingicks vid bildandet av Bottenhavets Hälsa sträcker sig till 2040.

Österbottens välfärdsområdes styrelse beslöt 21 oktober 2024 avsluta denna avdelning senast 31 mars 2025. Motiveringen var höga kostnader och att de resurser som frigörs kan omfördelas till att stärka hemsjukhusverksamhet och dagbehandlingar. Efter att beslutet fattats har förhandlingar förts mellan Österbottens välfärdsområde och Bottenhavets Hälsa. För närvarande är informationen att avdelningen stängs under mars 2026. Hemsjukhusverksamheten har inte påbörjats i Kristinestad.

Beslutet bedöms inte endast påverka servicenivån – utan riskerar att stå i strid med lagstadgade krav på tillgänglighet, patientsäkerhet, likabehandling, språkliga rättigheter och skyldigheten att ordna service enligt befolkningens faktiska behov. Flera av dessa frågor faller direkt inom RFV:s och Valviras tillsynsområden.

1.   Långa avstånd och försämrad tillgänglighet

De geografiska avstånden till närmaste vårdenhet är exceptionellt långa. Invånare i södra Kristinestad har ca 140 km till Vasa centralsjukhus – en resa som i praktiken kan vara omöjlig för många äldre och personer utan bil. Detta innebär att en stor del av befolkningen får kraftigt försämrad tillgång till vård. Resan tar närmare två timmar i goda väderförhållanden och ännu längre under vinterhalvåret.

Enligt 8 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) är välfärdsområdet skyldigt att ordna vård så att den är lättillgänglig, trygg och rimligt avståndsmässigt ordnad. När den lokala avdelningen avvecklas försämras tillgängligheten avsevärt och risken ökar för att patienter inte söker vård i tid.

Avvecklingen av avdelningen innebär att detta krav inte längre uppfylls för en betydande del av befolkningen i södra delen av Österbottens välfärdsområde, särskilt äldre och sårbara klientgrupper.

Vi anhåller därför att RFV prövar huruvida beslutet uppfyller kraven på geografiskt rimlig tillgång och om föreslagna ersättande tjänster är realistiskt tillgängliga i praktiken.

2.   Patientsäkerhet och vårdkedjans kontinuitet

Äldre personer i regionen är i dag mer beroende av hemvård än tidigare. Samtidigt är hemvårdens resurser begränsade och omfattar inte dygnet-runt närvaro eller möjlighet till omedelbara insatser vid akuta situationer. Många äldre bor ensamma och kan uppleva otrygghet och oro över att inte få hjälp vid plötslig försämring av hälsotillståndet.

Bottenhavets Hälsas allmänmedicinska avdelning fyller en kritisk funktion i en sammanhängande vårdkedja: observation, infusioner, vätskebehandling, palliativ vård, blodtransfusioner, rehabilitering och avlastningsplatser. Avsaknaden av denna vårdnivå innebär att patienter i praktiken tvingas direkt till jouren i Vasa – eller i värsta fall inte får vård alls.

En avveckling av avdelningen innebär dessutom att patienter i behov av vård nära hemmet hänvisas till mer avlägsna enheter. Detta leder sannolikt till fler jourbesök, eftersom patienterna inte längre kan tas om hand i primärvårdens slutenvård. Även antalet ambulanstransporter förväntas öka, med längre väntetider som följd, vilket i sin tur kan innebära högre risker vid akuta tillstånd. Kontinuiteten i vården försämras när patienter skickas mellan olika enheter och vårdnivåer, och bristen på lokala vårdplatser ökar risken för att patienter med skör hälsa inte får rätt vård i rätt tid. Detta står i strid med Patientlagens krav på trygg, säker och sammanhängande vård.

Enligt Patientlagen (785/1992) ska vården vara säker, högkvalitativ och sammanhängande. Avveckling av den lokala vårdavdelningen innebär tydliga risker för:

• fördröjd vård vid akuta tillstånd
• ökad användning av ambulanstransporter
• fler jourbesök
• längre vårdstigar och fler vårdövergångar
• ökad risk för medicinska felbedömningar hos sköra patienter.
  
  

Detta strider mot kraven på både patientsäkerhet och kontinuitet.

Vi begär att Valvira särskilt noga granskar om beslutet äventyrar patientsäkerheten för äldre och andra riskgrupper.

3.   Brister i likabehandling och språkliga rättigheter

Kristinestad är tvåspråkig, och både finsk- och svenskspråkiga invånare har lagstadgad rätt att få service på sitt eget språk. Avvecklingen innebär att patienter hänvisas till orter (exempelvis Närpes) där språklig tillgång inte kan garanteras i samma utsträckning.

Bottenhavets Hälsas allmänmedicinska avdelning har fungerat som en trygg punkt där båda språkgrupper fått fungerande, jämlik och språkligt tillgänglig vård. Konsekvensen blir en tydlig försämring av vårdens tvåspråkighet i regionen.

Därmed riskerar beslutet att strida mot:

• Grundlagens 6 § om likabehandling,
• Grundlagens 17 § om rätten till eget språk,
• Språklagen (423/2003)
• Patientlagens 3–4 § om trygg, högkvalitativ och patientcentrerad vård,
• Välfärdsområdeslagens 6–7 § om skyldighet att ordna service enligt befolkningens behov.
  
  

Språkliga missförstånd i vårdsituationer har en direkt koppling till patientsäkerheten och riskerar att leda till försämrade vårdresultat. Vi begär därför att RFV och Valvira prövar om beslutet uppfyller välfärdsområdets språkliga skyldigheter och granskar om välfärdsområdet följer sin egen strategi och egenkontroll i detta beslut.

4.   Avdelningens betydelse och utvecklingspotential

Bottenhavets Hälsas allmänmedicinska avdelning har under lång tid fungerat som en nödvändig och effektiv vårdresurs med ett brett utbud av tjänster. Den erbjuder bland annat infusionsbehandlingar, blodtransfusioner, palliativ vård, rehabilitering och avlastningsplatser. Detta gör att många patienter kan få vård nära hemmet i stället för att remitteras till den specialiserade sjukvården.

Avdelningen lämpar sig även mycket väl som observations- och mellanvårdsavdelning, en vårdnivå som är särskilt viktig i glesbygdsområden där primärvård och hemvård behöver tät samverkan. Genom att avveckla avdelningen minskar möjligheten att skapa flexibla och kostnadseffektiva vårdlösningar. Samtidigt riskerar fler patienter att belasta jouren i Vasa, vilket leder till trängsel, längre vårdperioder och ökade kostnader för välfärdsområdet som helhet.

5.   Befolkningsstruktur och växande servicebehov

Kristinestad och dess närområde kännetecknas av en befolkningsstruktur där äldre åldersgrupper utgör en oproportionerligt stor andel av invånarna. Detta innebär att behovet av vård, rehabilitering och tillgänglig närservice är påtaglig och kommer att öka ytterligare under kommande år. Utan lokala vårdplatser riskerar äldre att gå miste både möjligheten till snabb rehabilitering och möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt.

Sammanfattning och begäran

Vi anhåller att Regionförvaltningsverket (RFV) och Valvira granskar om beslutet att avveckla Bottenhavets Hälsas allmänmedicinska avdelning uppfyller lagens krav gällande tillgänglighet, patientsäkerhet, likabehandling och språkliga rättigheter.

Vi begär särskilt att myndigheterna bedömer:

1. om patientsäkerheten äventyras,
2. om likabehandling och språklig tillgänglighet tryggas,
3. om ersättande tjänster är realistiska, fungerande och tillgängliga för hela befolkningen.
   
   

Vi anser att en prövning bör göras om avvecklingen, och att den bör pausas tills lagkraven och patientsäkerheten kan säkerställas. Vår bedömning är att beslutet i dess nuvarande form innebär betydande risker och bör därför granskas utan dröjsmål.

Kristinestads stadsstyrelse
Genom Eva Lillmangs, stadsstyrelsens ordförande