Sjöfartsmuseum
![]() |
Skeppsbyggande och sjöfarten är en viktig del av Kristinestads historia. Havet gav utkomst åt områdets invånare, åt en del via fiske och seglats, åt andra indirekt via handeln och andra näringsgrenar. Skeppsbyggandet var livligt redan på 1600-talet. Av dåtidens skeppsredare kan nämnas Hans Bochmöller, Elias Gavelius och Hans Thorsson. Den vanligaste skeppstypen på denna tid var en ca 16-21 meter lång skuta. Under följande århundrade, på 1700-talet, utvecklades skeppsbyggeriet och sjöfarten med stora kliv. Skeppen blev ett betydande handelsgods för skeppsredarna i Kristinestad med omnejd. Särskilt åren 1741-1763 och 1773-1783 var speciellt gynnsamma för skeppsbyggeriet. På 1700-talet byggdes betydligt större fartyg än under föregående århundrade. Förutom skutor byggdes hukarjakter, brigantiner och snauskepp. Enligt källor har det också byggts fregatter och ett barkskepp. 1830-1850-talet var segelfartygens blomstringstid. Under denna tid utvecklades också Kristinestad till en av de viktigaste varvs- och hamnstäderna i Finland. Ett skeppsvarv sysselsatte ett stort antal invånare i staden och en del arbetare kom även längre ifrån. I Kristinestads hamn lastades landets viktigaste exportvaror, tjära och virke. Från världshaven förde fartygen med sig bl.a. salt, tobak och socker. Bomull från Amerika lossades i Kristinestads hamn och lastades på hästkärror för att transporteras till landets fabriker. Kristinestad var den enda hamnen dit bomull importerades, vilket gjorde att en mycket livlig trafik uppstod runt hamnen. |
Sjöfarten inverkade synligt på stadsbilden och livet i Kristinestad. Sjömännen, skeppsredarna, handelsmännen och skeppsbyggarna var en välbekant syn på gator och torg. Under 1800-talet fanns det flera förmögna och inflytelserika handelsfamiljer i Kristinestad, t.ex. Wendelin, Carlström, Holmström och Hydén. Sjöfartsmuseet i Kristinestad som grundades 1983 bevarar och åskådliggör skeppsbyggandets och sjöfartens historia inom området. Museet upprätthålls av Sjöhistoriska föreningen, som har två verksamhetspunkter, en på stadsbibliotekets vind invid Salutorget och en i Badhusparkens sjöfartsmagasin. |