Kranskommuner, regionstäder och landsbygdsområden är vinnare i coronavårens flyttrörelse

16.09.2020

Under våren har vi vid sidan om allt annat också diskuterat coronapandemin och den globala ekonomiska krisens följder för flyttrörelsen och dess riktningar. Coronaepidemin har exempelvis påvisats bromsa upp urbaniseringen.

Då det gäller regionstäder har till exempel balansen i Kristinestads flyttrörelse förstärkts betydligt.

I Finland gjordes år 2020 fram till juli flest flyttar över kommungränserna än någonsin tidigare under motsvarande period under åren 2008–2020. Under andra kvartalet år 2020 gjordes något färre flyttar än under andra kvartalet år 2019 men skillnaden mellan dessa kvartal är mycket liten. Det här berättar Rasmus Aro som är sakkunnig vid Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI i sin blogg (på finska).

Rasmus Aro konstaterar att pandemins verkningar börjar synas då man granskar flyttrörelsen på mindre områden än hela landet. Enligt Rasmus Aro verkar huvudstadsregionens dragningskraft ha försvagats statistiskt.  I själva verket är huvudstadsregionen den enda av de granskade områdestyperna där flyttrörelsens balans har försvagats; i de övriga stora städerna och i landskapens centralstäder har flyttrörelsens balans däremot förstärkts. De största vinnarna i coronavårens flyttrörelse är kranskommuner (särskilt i Helsingforsregionen), regionstäder och landsbygdsområden.

Trots att bilden av flyttrörelsen under våren 2020 verkar vara rätt tydlig per områdestyp, konstaterar Rasmus Aro att det kommer stora sprickor i denna bild på kommunnivå. Bland kommuner där flyttrörelsens balans har stärkts kraftigt samt gruppen kommuner där flyttrörelsens balans påtagligt har försvagats finns kommuner från nästan alla områdestyper och alla landskap.

 

Gå till "Aktuellt"